sammanställd av Gunnar Tetzell
29/11 1863
Pastor tillfrågar församlingen rörande tillsättandet av kyrkovaktare i anledning därav beslöts att uppmaning till att söka denna befattning bör ske genom kungörelse som uppläses endast i kyrkan härstädes, emedan församlingen har inom sig tjänlige personer därtill.
30/12 1863
Som endast en ansökning inkommit till väktare och dödgrävarsylsslan och församlingen icke ville antaga sökanden, så kunde om detta ärende icke för närvarande beslutas.
31/1 1864
Vid denna stämma skulle enligt kungörelse väljas en kyrkovaktare och dödgrävare. Voteringsgrunden skulle vara fyrktalslängden. Till följd därav skedde upprop enligt denna. Sedan de närvarandes röster blivit avlagda och summerade, befanns att torparen Sven Bladh erhållit röster för 640 fyrkar och Elias Petersson för 392½, och har således Sven Bladh erhållit de fleste rösterna.
§2 Sedan utgången av valet nu är given beslöts att Sven Bladh skall genast tillträda befattningen och beräkna lönen från denna dag, åliggande honom att redligt uppfylla sina skyldigheter.
29/12 1865
Sven Bladh som med församlingens tillåtelse vid kommunalstämma utan pastors hörande bebor socknestugan, må icke till skada för åker och äng däromkring begagna någon den minsta trampeplan eller vedbacke utan ersättning, varom han tillsades, ävensom att han måste lösa fullmakt på kyrkovaktaresysslan snarast, om pastor icke skall nödgas anmäla tredska i detta fall till lagligt beivrande.
21/7 1867
För att öka kyrkovaktaren Sven Bladhs lön, som i anseende till hans dryga hushåll är för klen, beviljade församlingen honom 75 öre för varje grav som för lik härefter öppnas, och en insamling av penningar på det sätt att en gång om året lämnas i ett bäcken vid stora kyrkodörren bidrag efter vars och ens behag och skall denna insamling ske på lämplig dag varom tillsäges förgående söndag.
31/5 1869
Att kyrkovaktaren inte bara skulle gräva gravar och sköta kyrkan ute också fick andra uppdrag framgår av detta protokoll:
§.4. för att ställa dörrarna vid läktaren och sakristian i ordning beslöts att kyrkväktaren Bladh skall därom av kyrkvärdarna anmodas.
§.6. Kyrkväktaren skall anmodas att ställa porten vid begravningsplatsen i ordning och tillse att den hålles behörigen tillstängd.
16/10 1870
skulle vid stämma beslutas om väganläggning över Klockareängen mot Storebro. Då är ärendet föredrogs beslöts enhälligt att kyrkväktaren Bladh skulle anmodan utlysa entreprenad i arbetet till den 28 denna månad, varefter auktionsanbudet underställes församlingen, som därefter vill antaga eller förkasta anbudet.
30/5 1885
arrenderade kyrkoväktaren S. Bladh av församlingen höhöstnaden å kyrkoplanen under fem år och förband sig att ersätta detta arrend därigenom att han noga tillser under arrendetiden att allt, som vanpryder kyrkoplanen, genast bortskaffas och hagtornshäcken utanför ringmuren alltid hålles ren från ogräs samt att han har någon tillsyn över blivande ståltrådsstängsel.
Under ovannämnda tid åtog han sig även att en gång om året vid midsommartiden kalka och iordninglägga de nu vitmenade stenarna på kyrkoplanen samt andra stenar i närheten av kyrkan, vilka de senare åren blivit kalksktrukna, och äger han härför ur kyrkokassan årligen uppbära tre kronor.
28/12 1891
hade varmugnar insatts, 2 i kyrkan och 1 i sakristian. Församlingen beviljade kyrkväktaren för eldning samt huggning av därtill behövlig ved 15:- kronor årligen.
Kyrkoväktaren Sven Bladh, som var född i Örkened den 7/5 1823 avled den 16/1 1900. Sonen, fjärdingsman Nils Bladh, erbjöd sig att tillsvidare vikariera mot samma lönevillkor, som den nu avlidne kyrkväktaren haft. Under Sven Bladhs senare år hade dottern Bengta och hennes son Anton biträtt vid fullgörandet av kyrkovaktaresysslan.
27/12 1900
kyrkorådets förslag i avseende på kyrkoväktarens skyldigheter och avlöning upplästes vid stämman och erinran gjordes om den till efterrättelse fastställda stadgan för kyrkobetjänster i Växjö stift av domk. i Växjö den 12/10 1887.
Församlingen bestämde att kyrkväktaren mot en årlig avlöning av 100 kr......
* skall vara skyldig att verkställa städning i kyrkan och sakristian en gång i månaden
* skurning i hela kyrkan en gång om året vid midsommartiden,
* sönderhuggning och inbärande av nödig ved samt eldning och eldens vårdande i kyrkan och sakristia
* all nödig ringning vid gudstjänsttillfällena av vad slag som helst samt kvällsringning varje lördag från 1 maj till 1 sept. och under ringningen väl vårda och sköta klockorna
* verkställa snöskottning vid begravning till graven och för övrigt från vägen till kyrkdörren
* avstyra oljud och oskick vid gudstjänsten
* framsätta offerskålen vid offrin, pall vid kyrkotagning och enskild skrift
* hava jordfäsningskoveln vid hands vid begravning
* framsätta dopskållen vid dop i samband med gudstjänsten
* vakta kyrkdörrarna under gudstjänsten
* i övrigt iakttaga de föreskrifter, som skälligen av vederbörande präst och klockare givas.
* för städning av gångar å kyrkogården skall kyrkväktaren med kyrkoherdens medgivande erhålla slåttern å kyrkogården, vars portar han så vitt möjligt är, skall övervaka, så att de hållas stängda.
* För själa och begravningsringning samt för gravöppning å övre terassen skall han för varje gång erhålla arvode enligt mellan honom och den, som anlitar honom gjorda överenskommelse.
Till kyrkoväktare förslog kyrkoherden, då inga ansökningar till befattningen inkommit, vikarierande kyrkoväktaren Nils Bladh, och blev av stämman enhälligt antagen samt förklarade sig villig att mot den ersättning och på de villkor, som förut är nämnda, åtaga sig tjänsten.
24 maj 1909.
Kyrkoväktaren Nils Bladh avled den 12 maj 1909. Han var född den 6/8 1855. Församlingen beslöt, att för den nye innehavaren av tjänsten skulle gälla samma villkor både med avseende å avlöning och skyldigheter , som finnas angivna i kyrkostämmoprotokoll av den 27/12 1900. Då endast den avlidnes son Carl Bladh förklarade sig villig att tillsvidare på ovannämnda villkor åtaga sig tjänsten.
Löneutveckling:
1900 var lönen 100 kr per år
1914 blev Carl Bladh orgeltrampare efter Elias Petersson. Ersättningen för orgeltrampning är 40 kr per år.
1915 höjdes lönen från 100 kr till 150 kr per år. Ersättningen för orgeltrampningen höjdes samtidigt från 40 kr till 60 kr per år.
1916 höjdes lönen med 15 kr till 165 kr, vilket blir ersättning för skötsel av det föregångne året uppsatta tornuret.
1919 är lönen 225 +75 kr för orgeltrampningen.
1921 höjdes lönen till 300 + 75 kr
1922 höjdes lönen till 350 + 75 kr
1938 Sedan dröjer det ända till 1938 innan det blir någon ändring.
Det året bestämmas lönen till 600 kr per år vartill kommer 10 kr för gravöppning
1939 tillerkändes Bladh en ersättning å 20 kr per år för att han eldar och städar den lokal i sockenstugan, där konfirmandläsning äger rum.
1942 höjes lönen till 700 kr.
År 1941 hade från Sveriges kommunaltjänstemannaförbund inkommit en begäran, att kyrkostämman måtte höja kyrkovaktmästarelönen med 200 kr. samt bevilja rörligt tillägg efter statens grunder med 15% å lönen samt kristillägg å f.n. 8%.
1943
Kyrkorådet beslöt att denna löneökning som utgår från och med 1943 skall kompensera det merarbete som följde med kyrkogårdens omreglering.
1944 erhåller kyrkoväktaren C.J. Bladh Kungl. patriotiska sällskapets silvermedalj för långvarig och trogen tjänst /35år/.
1946
Från den 1 juli år 1946 avsäger han sig tjänsten som kyrkovaktmästare Till vikarie utses sonen Erik Bladh till årets slut med samma löneförmåner. Samtidigt beslutas om förhandlingar med ombudsmannen om ny lönereglering.
Den 18 aug. 1946 uppgjordes följande förslag till lön enligt av svensk Kyrko- och kyrkovaktmästareförbundet godkänt löneavtal:
* Grundlön 1.500
* 3 ålderstillägg efter 3,6 och 9 år på 150kr för varje treårsperiod.
* årligt tillägg för begravningar med 150 kr.
* dyrtidtillägg enligt index.
1947
För år 1947 beräknas lönen till 2.100kr.
Den ledigförklarade kyrkovaktmästaretjänsten sökes av:
* Axel Ljungberg, Göteryd,
* Gustav Jeppsson, Lönsboda och
* Erik Bladh.
Kyrkorådet beslöt enhälligt förorda Erik Bladh, som också väljes.
1952, då lönen utgör 2.400kr., beslutas om löneförhöjning och semesterersättning åt kyrkovaktmästaren, så att den för följande år blir 2.587 kr
1953
Kyrkovaktmästaren får år 1953 i uppdrag att ordna med vattenpostanläggning å kyrkogården.
1955
I staten för år 1955 föreslås lönen till 2.843 kr. Detta året beslutar man också att installera elektrisk ringning av kyrkklockorna och en öppnings och stängningsapparat för tornluckorna.
Kyrkovaktmästaren Erik Bladh anmäler den 27/11 1955, att han vill träda tillbaka till förmån för sin broder Gunnar Bladh, vilket kyrkorådet godkänner.
1/1 1956
beslutas att till kyrkovaktmästaren Gunnar Bladh skall tills vidare utgå avtalsenlig lön för 3/4 tjänst enl. lönegrad 11, samt att semestervikarien skall ha avtalsenlig timlön för faktisk arbetstid.
* Arbetet med lövräfsningen om hösten skall ingå i lönen och kyrkovaktmästeren skall utan särskild ersättning deltaga i storrengörning av kyrkan.
* Kyrkkassan skall betala halva kvartalsavgiften för telefonen hos kyrkovaktmästaren.
1957
Lönen för kyrkovaktmästaren år 1957 är 6.500 kr
1958 lönen höjdes till 7000 kr
Den 1 jan. 1958 har från ombudsmannen i Svenska kommunalarbetarförbundet inkommit förslag till avtal. Enligt förslaget skulle tjänsten omfatta 2.135 timmar och årslönen skulle bli 9.200 kr. Kyrkorådet beslutar då att kyrkovaktmästaren skall heltidsanställas men detta blir ej förverkligat.
1963
Kyrkovaktmästare Gunnar Bladh anhåller om avsked från befattningen från och med den 1 april 1963.
Släkten Bladh har då i nära 100 år innehaft kyrkväktaresysslan i Hallaryd
